2011-07-08/09 Resa till Örebro, valpar och viltsvinsträning i Boda

Jobbade till kl: 22:00 igår, kände mig helt slut, cyklade en halv timme med hunden strax innan tolv och sov som en stock. Och nu var det äntligen dags: Sommarsemester!
Sedan maj var det planerat att återvända till Boda, denna gången med Hammarstigens-gänget, dvs några kullar från Maddes vachteluppfödning. Men resan gick först hem till henne, där vi tittade på hennes senaste kull, en fin kull efter Geisha. Tommy saknar sin Geisha, som bor hos Madde sen några veckor innan valpningen och nu en vecka till, till leveransen. Väldigt busiga var de och nyfikna och små vassa tänder som hugger till som pirayor. Man akta sina fötter, skor, blumkukor.. ja, allt, så är det ju med valpar. Men efter någon timme som de fick krypa runt på mig, la sig fyra stycken intill mig och började sova. Mysigt de små liven! Min lilla hanhund hade inte lätt att bli av med dem. En i svansen, nån försökte dia, nä, där slutade det, han murrade och gick iväg. Så höll de på ett tag med honom, till sist tyckte vi det var bättre han skulle få sitta i sin bur och slipper de jobbiga kryp. Vi åt tacos och drack kaffe sent, sent på kvällen så jag fick svårt att sova. Kanske spelade det ingen roll ändå, för det var varmt och kvavt i lilla gäststugan jag fick sova i. Tur jag slapp gubbarna, de brukar ju jobba hårt inom skogsbruket strax efter mittnatt. Min lilla Svante rullade ihop sig bredvid min säng och tio i fem vaknar vi. Dags att gå upp ändå, hälla i oss lite kaffe och iväg till Boda, träff klockan åtta. Många av Maddes valpköpare hade jag träffat tidigare, alltid trevligt att träffa gott folk! Tre unghundar, 13 månader fanns med de skulle få börja i sumpen. Men då temperaturen redan hade nått 22 grader kl:8:00 bestämde vi att hundförarna som varit här tidigare fick börja på egen hand. Ja, det passade väl bra, bättre att köra igång så länge det inte är stekvarmt! Tog min lilla fula terrier och drog in i ”Utsikten” där vi slutade förra gången. Stora gärdet i mitten hade de slått för några veckor sedan så det var kanon att se när hunden väl fick grisarna på benen och ut ur skogen. Men innan han kom så långt sökte han som en tok. Emellanåt tyckte jag han var liteokoncentrerat, speciellt då det skälldes några hägn längre bort, tror han ju att det finns grisar där! Sen fick han fart på grisarna i vassen på andra sidan stängslet och sprang efter dem. ”Vadå matte här är dem ju, dumt med sidan bara!” Nä, nu fick jag gå fram till honom och skicka honom in i skogen för att hitta ”våra” viltsvin. Som tur är har han förstått det lite gran: Pekar jag med armen åt ett håll, ska han ditåt! Idag funkade det och han drog iväg. Såg inte honom för ett bra tag när det plötsligen vrålade loss längre bort. Han hade fått upp dem och drev. Efter en liten stund bröt han, tyvärr som förra gången, för tidigt, kollade om jag fanns med (jag hade ju sprungit åt hans håll, vi ”jagar ju ihop vi två!” Han får syn på mig, drar iväg igen, hittar grisarna och driver. Så går det några minuter, en kvart, sen kom han tillbaka och tog sig ett bad i en jättelerig, äcklig stinkande vattenpöl. Men det var tydligen jätteskönt. Vi körde lite till, jag kallade in honom en gång, kopplade och släppte iväg honom igen. Väntade tills han fick några drevskall och ropade tillbaka honom. Det hela tog 50minuter och hunden var slut. Skönt. Jag duschade av honom och han fick vila två timmar. Under tiden kollade jag på de andra hundar och hjälpte till i sumpen att hitta grisarna för unghundarna och springa ihop med dem så de fick förarstöd. Där kom det fram ett och annat skall!
Svantisen hade lugnat ner sig och kanske tom sovit lite. Jag hade hängt för buren så han inte ser allt som försiggår framför bilen, han måste ju annars ha koll jämt, lilla terriern. Då var det dags igen. Caroline gick med oss, jag valde ”Berget” hägn nummer tre i svårighets grad om man vill så, (”Utsikten” första hägnet idag är nr. 4, typ) då jag kände att värmen tog i hundarna och Svante inte var så himla pigg. Mycket riktigt, bra val. Han sprang och letade och sökte, höll kontakt med mig och till sist så fick han kontakt nere i vassen. Imponerande en sån liten hund mitt i högt, högt gräs, han ser ju ingenting och ändå ger han sig in i ”mörkret” och skäller på grisarna! Han fick iväg ett viltsvin som sprang hägnet runt med honom, sen in i vassen igen och ståndskall där. Då kom han tillbaka till mig och vi ansåg att det nog var bäst att sluta nu, när allt funkar, då han verkade väldigt trött.
Duscha av hunden igen, då han återigen hade badat i lera, sen var det dags för korv grillning. Madde hade köpt 50 korvar samt korvbröd och visst gick det åt! Alla snackade trevligt om sina upplevelser och annat gott. Dagen resumerades och tyvärr, som alltid när man har roligt: Var det slut!
Väl hemma var det bara att slänga samtliga kläder i tvättmaskinen, tvätta buren och hunden igen och sen: Packa! Imorgon drar vi till tyskland!

Nu är ölen slut också, ladda upp det här snabbt och gå och lägga oss!