2011-08-21 Hittade bägge två!

Var ute och lagt ett spår imorse som jag tänkte hitta på lite med. På sommarträffen i Osby blev det en hel del prat om hundar och träning och spårläggning. Då pratade jag med en norsk vars hund är väldig duktig på att spåra och används flitigt. För att ”ställa till det” för hundnäsan bygger han utöver de vanliga uppehåll, återvändsgränder, hopp över diket etc. in någon cirkel. Yes, tänkte jag när jag hörde det, det skulle vara nåt för krabban! Tänkt och gjort. Hade lagt spåret i ca: 500m när jag började runda lite så att det blev en cirkel till sist. När jag väl kom fram till ”början” av cirkeln (en cirkel har väl ingen början) hoppade jag av, gick 10m och fortsatte med blodet. Nåväl, får se hur många varv hunden snurrar innan han fattar att han blev lurad! Skadeglädjen, sanna glädjen….

Sen fortsatte jag spåret som ”vanligt” med över dike, återvändsgränd… bla, bla och slutade uppe på en bergstopp efter 1,9km. 
Ah just ja: nånstans på vägen tappade jag klöven. Tyckte att jag borde hitta den dåjag kom ihåg när snöret plötsligen blev lättare att dra men ikke, den var borta. Fick då ta med en ny bockrackare som jag tänkte slänga fram vid målet och låta bocken sprina lite, he, he.

Spåret fick vila i drygt åtta timmar, det hade börjat regna och håll på att blir lite mörkt. Ut med hund och mej och gummistövlarna och iväg med oss. Han tog an direkt, krabbade på, hittade min tapp-klöve och tittar svans viftande på mig: ”Yeah matte, visst är jag duktig! Klart!” Fick då plocka upp bocken, stoppa ner den i ryggsäcken och fortsätta att uppmana honom att gå ”spår!”. Efter lite övertalande fattade han och vi fortsatte. Så kom cirkeln och jag flinade lite för mig själv och hoppade lite på att jag kunde lura hundnosen. Runt i spåret, diametern kanske låg på 80meter, fram till ”utgången” fortsätta i cirkeln … he, he, han gick på det, han nappade… he, he… Men nej, efter några meter förstod han att han hade varit där, vände, upp med nosen och ta i vind. Han hittade fortsättningen utan bekymmer, plogade på till spårets slut, jag slängde bocken, han fick då ”passa” honom och vi lekte hans eftertraktade ”jaga-rusa-rycka-bocken”.

Nöjd terrier gick hem med mig.

Älskar hunden!