2019-01-12: En krigares älgdrev

Var och släppte hundarna idag. Inga skyttar, inga andra, bara vi. Underbart. Sora tackar alltid när hon väl får komma loss, söker som en kanonkula och hittar i princip alltid något. Idag blev det ett skapligt drev på rådjur som dock, eller ja, självklart inte kom fram till mig utan snurrade några varv i marken, innan det gick ut. Svante min blinda krigare brukar hålla sig runt mig, men rätt som det var så var han plötsligen borta. Som tur är, har jag ändå GPS på honom, ifall han skulle ”gått förlorad”. Sora hade hunnit komma tillbaka och visst, även hon tog ner nosen mycket intresserade i samma riktning som Astron visade att Svante hade försvunnit i.
Då kommer det, de första skallen och Svante börjar tätna. Sora har under tiden sprungit ikapp och förbi honom och började skälla hon med. Sakta flyttar sig pilarna bortåt mot skogsdungen över mossen, det måste vara älg. Jag följer med en liten sträcka, för att se spåren efter älg och är nöjd. Det blir än stånd, än gång och Sora håller gott på i ca. 30min innan hon slutar. Rätt lämplig, eftersom hon ändå inte förmå älgarna att stå för henne och jag inte har någon större nytta av att hon följer älgen över till Bengtsfors, typ. Svante har släppt tidigare, klart, det är svårt att inte se, bara nosa sig fram och inte bli sparkat heller. Han påbörjade vägen tillbaka, men strulade till det rejält vid ett ställe där de hade fått stånd på älgarna (det var ko och kalv). Han hittade helt enkelt inte avfarten från alla spår huller om buller som de ställde till det med. Det var då bara att gå och hämta honom. Rätt roligt att se spåren efter de och gå efter. Ifatt Svante hade Sora kommit hon med, när hon väl såg att jag hade kommit närmare, drog hon iväg en vända till. Det fick hon väl göra, hon ska ju ändå kunna lösa sin väg tillbaka själv. Bra, Svante och jag gick iväg, tillbaka mot bilen och hon fick komma när hon var klar.
Bjuder på en fin bild från trollmossen.
Ha det gött.
Ho-Rüd-Ho.jagdterrier 19 001a