2019-01-26: Dovhjortar

Idag fick vi möjlighet att få testa nya marker. Det är ju bra om hunden inte enbart springer på samma mark hela tiden. De lär sig hur de ska söka och vart de ska söka, det blir liksom rutin. Även jag går ju alltid samma slinga, typ, helt enkelt för att det är bekvämt så. Nej, idag fick vi hänga med ett litet gäng jägare vid Kungshamn. Underbart landskap för den som älskar det bisarra. Gamla, övergivna stenbrott, små åkrar, kryppel björkar och låga granar. Där stenbrottet ej hann fram lyser graniten genom snötäcket som dock var hela 1cm tjock! Termometern var några grader under noll strecket och som vanligt gick det snålblåsten från havet över berg och jägarna. Tur jag fick gå. Dennis och laikan Djingis gick in från andra hållet såten. Sora jobbade fint som hon brukar, hon hittade först några rådjur som dock ej ville bukta någon längre stund i såten utan gick ut, förbi en passkytt på bra hagelhåll. Men dessvärre så sa vi, inga rådjur eller hjortar, endast gris, om det kommer eller ens finns. Klart, med en laika i såten är det kanske inte så rimligt heller att skjuta rådjur.
Sora återvänder till mig som stod kvar uppe i stenbrottet och drar iväg igen, uppe längs stenbrottets över kant som leder ner till en liten skog. Hennes ljuvliga skall kommer som ett eko upp till mig på brottet och passkytten rapporterar att det är en liten flock dovhjortar. Prima. Då vart hon borta en bra stund. Hon hängde i lite väl länge och riktningen av drevet blev lite oroväckande mot den stora vägen till Kungshamn, men som tur var gick det aldrig över. Hon bröt och hade en bra stund att komma tillbaka. Dennis var klar i sin del av såten så vi fick bryta för dagen. Inget fällt, men tusen tack ändå, terriern haft kul.