2018-12-23: Vorsteh trots allt?

tysk jaktterrier 18 094Ja och då var det jul igen. Dock är allt ätande och stilla sittande som kommer att komma inte riktigt min grej. Ut till skogen och bara släppa hunden så även hon kommer ut en sväng. Det hade kommit lite snö under natten, helt perfekt. Vi parkerar bilen och går längs skogsvägen inåt marken. Tidigare har jag aldrig släppt hund från en väg, tyckte att de inte skulle förknippa en väg med jakt. Men på något sätt är det ju så att de förstår det ändå. Så jag släppte de och vi gick på. Rätt som det var så tvärstannar Sora, lyfter ena framtassen och står som förstenad. Jag hann tyvärr inte tänka till och förstå vad det var hon gjorde, men hon stod där som en snygg vorsteh ”in feiner Manier” och markerade en hare som tryckte. Självklart är hon ingen vorsteh och det tog kanske bara några sekunder innan terrierhjärnan vaknade och gapade: På det på det pååååååå detttt!!! Men jag han att ta fram mobilen och ta kort. Skjuta var ju inte att tänka på. Svisch sa det och det bär iväg, haren först och Sora hack i häl. Självklart har hon ingen chans, haren är så mycket snabbare även om hon precis fick upp den ur legan, det tog slut efter 120m, hon spårade vidare men släppte det sen efter ca 600m. Inte illa ändå, lilla råttan.
Vi gick vidare, hon fick upp ett rådjur och drev ett kortare drev, sen var det trots allt dags att ge sig av hemåt och socialisera lite inför julfirandet.
God jul till alla er i stugorna.