2020-11-11: Spår i mörker

Vad gör man inte en onsdag kväll efter jobbet? Jo man har plockat fram en grisfot, drar ett släpspår, väntar någon timme och går iväg, beväpnad med pannlampa, spårlina och hunden. Jag bara älskar att se hunden jobba i ett spår och verkligen njuter av att hänga där bak i linan. Sora har aldrig verkligen tyckt om att spåra. Inte lagda spår i alla fall. ”På riktigt” är det en annan sak och fungerar bra, men lagda spår, hur jag än gör åt henne, är trista. Max verkar som tur är mycket mera sugen att använda näsan ”på kommando” så jag passar på att ge honom ett litet spår.
Spåret gick väl kanske på 200m och liggtiden inte mer än en timme så där efter jobbet och läggdags, men bättre än inget. Han gjorde det med bravur min lilla nos.