2021-08-16: Livets gåva

Det blev ingen bokjaktspremiär för mig i år. Istället åkte jag till NÄL för ett ultraljud. Vi har testat positivt sen juni nu men efter så många år av hopplösa försök, berg och dalbana och missfall hade vi gett upp hoppet. Jag var beredd att få höra ”Nej tyvärr, det har avstannat i utvecklingen.” Eller ”Tyvärr, det är inget att se”. Men tårarna rann i stora floder när jag öppnade ögonen där på britsen, när barnmorskan hade smetat in magen med gel, kört runt lite med den där maskinen och sa: ”Du får väl titta själv!”
Vilken lycka! Där låg en liten människa och paddlade. Ben och armar viftade, den snurrade runt och fick hicka. Herre min Gud! Skulle jag äntligen få bli mamma?
Än kan mycket hända, men jag går som på moln sen det första positiva testet i juni och nu är det en ännu starkare känsla.
Så nej, ingen bockjakt i år. ….