2010-01-16 Hjälp, siket hundfa...

Finns det någon som har en grävmaskin?! ….  *mmpfff*… Vill gräva ner hunden. Nu har han väl kommit i pubertet och allt annat är intressantare än jag. Han ignorerar mig komplett när jag ropar eller gör precis tvärtom. Konstigt, för här hemma är han

som ett lamm. Följer efter, tittar, lyssnar och lägger sig alltig nära mig. Idag skulle vi ta ett område där vi hittade gott om harspår. Tommy gick först med Geisha, sedan var det vår tur. Men lilla man struntade totalt i att hitta haren! Han fick vind på Tommy som passade för oss, sprang dit i full fart. Sedan kollade han bilen där Geisha satt och väntade. Jag visslar och ropar (gjorde det även när jag såg att han ville iväg… utan resultat…). Det har funkat förut att han då kom tillbaka till mig. Idag var det som om hans hjärna var totalblockerad, han började springa åt mitt håll, trodde jag, för att sedan bara springa rakt fram istället för att vinkla av till mig. Där fanns det en gård och en annan hanne som han tyckte han måste källa på. Väldigt, väldigt pinsamt! Fick till sist åka fram och hämta honom. Visst, så kom han med ansiktsuttryck: ”Ah, bra matte att du kommer, nu skall han få!” Fast det var ju inte det jag hade tänkt mig här. Nej, dagen bara fortsatte att vara helt korkad, Svante prövade flera gånger om inte han skulle kunna ta över.. Ha, men där går gränsen! Det förstod han också, till sist. Tror att jag kommer ha väldigt roligt med honom och han kommer att prova flera gånger, tusen gånger om inte han kan ta över kommandot. Ja, det visste jag ju innan jag skaffade en tysk jaktterrier. Nu gäller det bara att jobba på och vara envisare än vad han är! Framåt mars börjar jag med apport träning, det gjorde undervärk hos min gamla hund, lilla Rika (som jag fortfarande sörjer!). Hon blev mycket mer alert och uppmärksam på mig och mina krav på henne. Fast, vi får se, ingen hund är som den andre, det som funkade med Rika kanske inte alls går bra med Svante. Alltså, det är bara jobba på!