2010-10-10 Släpp, släpp, släpp

Vi har släppt hundaren vid diverse tillfällen, de börjar komma igång så småningom efter sommarvilan…  Vi fick några fina drev redan, men eftersom det är bara Tommy och jag än, står vi alltid på fel ställe, så klart! En helg var jag ute själv hemma här hos oss. Lilla krabban fick ett snörrakt drev som slutade i ett gryt. Då var det väl räven! Han kom ut några gånger och fick då gå ner igen. Grejade och skällde men fick inte ut nåt. Men, man vet ju aldrig och jag stod med laddad bössa. Efter en halv timme med hunden där nere fick jag nog och kallade på honom. Men, varför ska han lyssna på det?! Nej, det gjorde han inte heller. Kom fram till en av utgångarna, tittade på migoch försvann igen. Jävel. Allt ropande och hojtande ledde ingenvart och jag beslöt mig för att bara gå därifrån. Nämen holla, vem är det som kom efter ett tag?!
Vi fortsatte och han tog upp ett rådjur på en kulle i mossen. Det som följde var hans bästa drev hittills. Han rundade hela mossan och kom nästan fram på åkern som jag nästan hann fram jag med för att möta honom och bocken. Men tyvärr bröt han strax innan och kom tillbaka. Han följde sitt spår nästan hela vägen men beslöt sig för att gena. Det gick väl inte något vidare för han började ropa på mig. Jag visslar med tomhylsan och sviff, han var tillbaka hos mig. Vilken dag!