2012-11-18 Soras dag.
|
Var bjuden på jaktmarker i Skee idag. Alltid roligt att få komma iväg med vovvarna och se hur andra marker är! I Skee har vi allt varit även i fjol men för Sora var det första gången här. Vi började med ”lilla sidan” om vägen, där allt är rätt översiktligt och litet. En plantering i mitten, kraftledningsgatan igenom och runt om kullar med lite låg skog på. Vi släppte Sora och Ebba samtidigt, det gick smidigt då Sora inte verkar intresserad av andra hundars drev. (Ännu så länge!) Ebba, en beagle, drev över vägen och upp i området som vi tänkte ta efter första såten. Hon vallade Hon släpper efter ca. 30min drev och hittar tillbaka i sina spår. Jag tänkte att jag inte skulle koppla henne när hon väl var tillbaka hos mig så hon inte lär sig: komma till matta är lika med att det roliga är slut. Nej, hon fick fortsätta lite till, över kullarna och berg och ner i kraftledningen. Där tog hon upp och drevet gick långt och fint och buktade flera varv. Men tyvärr kom det inte tillbaka och hon bröt efter ca. 20min och började gå tillbaka i sina spår. Tyvärr strulade det till för henne, kanske hon var trött eller nåt. I alla fall så hittade hon inte mig, eller så letade hon inte upp mig utan gick till bilen. Men ack, där fick hon inte vara!!! Jag sa till de andra att inte prata med henne och inte hålla kvar henne vid bilen. Jag tycker ju att hunden MÅSTE komma tillbaka till hundföraren oavsett om den står vid bilen. Jag började alltså vissla och visst så förstod hon att meningen var att hon skulle till mig. Hon kom till sist! Bra! På med koppel och tillsammans ner till bilen. Sen var det Svantes tur, men tyvärr hade ju Ebba bytt sida och redan drivit igenom såten så Svante hittade inget nytt utan Ebbas slag. Han sprang i dem och följde efter några gånger men vi insåg att det var lönlöst att ens fortsätta att försöka och bröt för dagen. Avslutningsvis grillade vi korv och småpratade! Gött det!
******** |
runt rådjuret rätt bra. Sora sökte under tiden verkligen duktigt! Jag är verkligen nöjd hur lilla ”valpen” gör! Hon har en motor och fart som jag saknar hos Svante ibland. Visst, finns det inget, känner han det och letar inget heller, men jag som hundförare tycker det är bra mycket roligare med en hund som söker med full fart även om det inte finns något. Känns bättre.. Sen har det ju visat sig, att om Svante inte söker ut, finns det inget, så enkelt är det! Går han, så finns det. Sora alltså hon söker och letar så jag är nöjd! I planteringen hittar hon till sist och det blev fullt drev! Ja så roligt! Förbi passkytt ett, som hade för långt håll och förbi passkytt två om bommade klockrent i trädet! Väldigt synd det hade inte varit fel att få första vilt för henne.