2012-12-02 Ett rådjur till frysen

Ja, vilken dag idag! Kanon väder, några snälla passkyttar som följde med till marken och ja, framför allt: TUR!

Efter det att passkyttarna satte i pass, bland dem bockmagneten Mattias uppe på kullen mitt på hygget, började jag på norra åkern för att gå söderut, över mossen och de insprängda kullar där. Jag släppte Svante först, tyckte han är värd det idag. Men han var väl inte något vidare sugen det första, han sökte trångt och utan fart så jag tröttnade på honom och släppte lilla odjuret Sora istället. Svanti är en sån som är rätt effektiv irriterande: finns det inget som han känner, söker han inte heller och det stör mig massivt! Fast i själva verket brukar han ha rätt! Söker han inte med fart, finns det inget heller, det har alltid varit så hittills. Klart, varför göra sig besväret? Mycket riktigt, fanns det ingenting under första halva timmen som vi gick. Men sen, ja då syntes det även på honom att det var något i gärningen… svansen högt, nosen i vinden och ja, lilla Sora med extra turbofart. Så börjar hon väcka och driver iväg. Mot hygget där Mattias stod… med spänningen stod jag med GPS-en i näven och önskade det skulle smälla snart.. det gjorde det! Två skott. Men vad är detta? Sora viker av innan hygget och drar norrut?! Nåväl, så klart var det två djur då! Varav det ena fick vara kvar på hygget och det andra drev hon vidare på i 20min. Hon släppte och kom tillbaka. Nu kopplade jag henne och släppte Svante efter vi hade gott en liten bit till mot hygget. Mycket riktigt, fick han napp på rådjur nummer två och började driva i spåret, fram till bocken. Där stod han något förvånad. Jag kom fram och han fick fortsätta söka. Nu märktes det tydligt på honom att det måste finnas mer vilt i marken då han verkligen sökte stort och inte alls var lika trångt som i början. I harkullen fick han upp och drev grant och härligt. Det buktade till och med och gick förbi Magnus som tyvärr inte hade läge.

När vi hade gått klart såten, tog vi Börjes beagle Ebba för andra sidan om vägen. Hon drog igång direkt och ja, beagle-like gick det iväg några kilometer. Då hon nu var borta och största delen av såten osökt, tog jag Svante och släppte på nytt. Han var med på idén och sökte fint, hittade slag och drev iväg, över stora gärdet. Vi kunde se men inte komma åt. Sen försvann det och han bröt rätt fort. Han har blivit mer av en kortdrivare det senaste nu. Fast om jag tänker efter, så tar han vartannat drev längre, typ. Kan väl säga han hänger i allt mellan 5 till 45min.

När han hade kommit tillbaka igen, tog vi med oss Johan från hygget och gick tillbaka till grillplatsen gemensamt. Hoppla! Rätt som det var drog Svante iväg och gnällde till några gånger sen drev han älg över hygget, exakt förbi passet på hygget där Johan hade suttit tills för några minuter sen. Typiskt, speciellt då vi har en kalv på licensen! Men troligen var det ett vuxet djur i alla fall, spåren att tolka. Kan vara en kalv med i gänget. Men, nu blev det ändå ingenting så behöver jag inte fundera om hur och om och men.

Under tiden hade beaglen hittat tillbaks igen. Första gången, typ, annars är det alltid att sätta sig i bilen och hämta henne. Men förklaringen fick vi rätt som det var: rådjuret hade kommit hem och tog med sig Ebba. Men tyvärr hann inte Mattias lyfta bössan och han trodde inte heller att det var hennes drevdjur så det fick gå. Han fångade in Ebba istället.

Dagen avrundades med grillad korv och tjat. Gött!

Bocken hänger flådd och gott i mitt garage nu! ”Mörnings-timern” på så jag ser när det är dags att stycka. Fast det vet jag även utan den. Det är bra roligt med lite teknik ibland…  he, he!

 

  

********