2012-08-05 Skärgårdsspåret II

 

 

 

Anmälda var vi ju nu ändå alltså var det bara att resa sig på morgonen och köra vägen ut mot Kungshamn.

 

 

 

Domaren idag var en äldre herr, det första jag tänkte var då: attans, då får det inte går för fort! Hade fått tipps av en domare att om man känner det går för fort kan man ju lotsas om att behöva knyta skor och avbryta spårarbetet liiite så domaren kommer ikapp. Ångrade lite att jag inte tog kängorna i morse utan vanliga gummistövlar. Blir svårt då att knuta!...

 

 

Men herren var rätt kvick ändå! Och Svanti gick relativt långsamt. Först var vi tvungna att gå igenom en kohage, sen fick vi allt klättra lite och uppe, mitt på ett berg började spåret.

 

Svanti började fint med spåret, långsamt gick det i förhållande till hans vanliga arbetssätt så jag i linan och herren bakom kunde lugnt hänga på.

 

 

Spåret gick kors och tvärs över berg och knallar, blandad med mycket ljung och små buskar, typiskt Bohuslänsk skärgård så att säga!

 

 

Vid ett tillfälle tyckte jag att han går för ivrigt, han liksom bytte arbetssätt: Svansen viftade, näsan sög in doften, hela han stelnade till. Då var det bara att uppmana ”Spår!” och han kom på sig själv att det ju var något annat han skulle gjort!

 

 

Vi fortsatte utan problem. Nästan framme fick han lägga sig igen, domaren sköt och vi nosade oss fram till klöven.

Duktig lilla Svante, vi kom fram i alla fall!

 

 

 

 

 

 

 

På vägen tillbaka till bilen stötte vi på koflocken som då tyckte att de kunde följa oss en bit, Fredrik tog ett fint kort på det, kände mig som värsta bonde då!

 

Tja, sen var det bara att vänta och ha ihjäl tiden då det var ett tjogotals ekipage även idag som var ute och spårade.

 

Vi hade med nåt att läsa fast det behövdes knappt det fanns ju gott om folk att prata med, kaffe och smörgåsar kunde köpas, tja, tiden gick fort i alla fall.

Domarna höll sin konferens och efter en lång väntetid kom de fram:

 

 

 

 

Min lilla skethund blev dagens 2:a bästa hund och ihop med gårdagens bästa fick han supernamnet:

 

Vinnaren av Skärgårdsspåret 2012! Och därmed ännu mera pokaler! En för 2: bästa och en för totalvinnare!

 

Wow, nu har jag tre stycken fina stora pokaler ståendes här. Synd det inte går att dricka vin ur dem, för stora liksom.

 

 

Det blev ett första pris och nu är vi då klara med viltspår! Fast vi kanske går även nästa år, bara för att det var så roligt!

 

 

 

 

PS: Bjuder på en dålig bild på mig…, ha, ha!

 

 

 

Tack och hej.... Claudia & Svante

:-)

 

 

********