2013-03-02 Rävjakt

Hade sett framemot rävjakten ett tag nu så äntligen var det dags. Tre duktiga stövare släpptes, jag fick ett kanon mysigt pass, solen sken, 7grader kallt och tyvärr: denna j..la blåsten!Västkustens eviga oändliga elände! Hundarna fick väl upp efter ett tag, men jag varken såg eller hörde något. Det var helt knäpp-tyst hos mig där jag satt på min höga sten i blåsten och tittade över hygget. Det blev inte skjuten någon räv heller, inte slingrade en ner i gryt så jag hade kunnat prova Svantis talang, kort sagd: en jaktdag med lååång sittande i pass och helt dött i övrigt men så är det väl.
Innan jag körde hem passade jag på att kolla över våran mark och träna vovvarna lite. Det blev mest linförighet och sitt och vänta och kom och hit och dit! Något som jag kom på att jag måste träna på är faktiskt att kunna ropa på hunden som ska utföra något på sitt namn medans den andra hunden ska kunna sitta kvar! Just nu krävs det då någon motivation som gör att båda hundar vill göra saken och vad duger då bättre än lite godis? Jag sätter hundarna mer eller mindre bredvid varandra, går ifrån och lägger en godisbit så de ser på någonstans längs vägen. Sen går jag tillbaka, båda tittar på mig, jag säger ”Sora” och pekar eller ”Svante” och pekar och respektive hund springer iväg, letar upp godiset och häver i sig det. Hunden ska komma tillbaka direkt, får sätta sig igen och vi börjar om med nästa hund. Det är rätt intressant och det tog en liten stund innan de förstod att just dem orden ”Svante” och ”Sora” kan betyda ”jag får!” men som sagd, det tog en stund och egentligen är det mera så om jag vill att Sora ska komma, ropar jag hennes namn, hon kommer men även Svante sitter snällt framför. Lika så om jag kallar på Svante, så kommer båda! Naja, bättre de kommer båda än ingen alls!