2013-03-24 Träning med Jakthundsdressyren.se i Skara

Äntligen, äntligen, äntligen! Dags att sätta igång träningen och få motivationen att träna med andra och framför allt för en väldigt duktig instruktör/ kursledare. Jag tror antalet kursledare som brinner så mycket för just träna hund och hjälpa andra att träna sina byjycken kan man räkna på två händer kanske. Joakim Anderson är en sådan. Han driver ”Jakthundsdressyren.se”, är själv nog mest fågelhundsmänniska även om han har lite annat ”hundmaterial” runt sig och har lyft träningen för mig och Svante på en helt annan nivå. Han ger tipps och tricks, tar med mängder med apportvilt, har olika idéer om hur man bäst tränar själv, kommer med redskap och hjälp, ja, kortfattat: en mycket mycket bra kurs helt enkelt. Med Svante hade jag gått två kurser hos honom i fjol och skillnaden på mitt sätt att träna och hur och vad jag tränade var enormt! Min lust att träna hemma steg enormt och vad jag skulle träna var klart dagen jag lämnade kursen och vi såg framemot nästa kurs.
I år ska jag gå steg ett med Sora och fortsättningskursen med Svante. Det var roligt att träffa två bekanta ekipage igen: Lotta med sin härliga vorsteh och Ebba + Carl med labben! I steg ett är det så klart komplett nya men vem vet, en eller annan kanske fortsätter sen steg två som jag redan har bestämt mig för att göra med lilla Sora. 
Kursen började klockan 9:00 med steg 1. Den obligatoriska teorin gicks igenom, varjedeltagare fick berätta om sig, hunden och målsättningen, vi hade fått en lapp att fylla i där vi skulle uppskatta våran hunds ”kompetens” att utföra vissa moment. Detta följs sen över hela kursen och på slutet hoppas vi ju att kunna kryssa längre bak i poängsättningen. He, he!
Joakim berättade om hundars sätt att lära, om hur han gör att lära sitt och ligg och inkallning, först i teorin, sen visade han det med sin vorsteh Speja. Jag minns att jag i fjol till en början tyckte: ”Nä men ska vi inte träna själva… ska vi behöva titta på hur han gör med sin så duktiga hund?!” Men nu efter två kurser och efter några uppvisningar av Joakim och sina hundar, så vet jag att det faktiskt är rätt så nyttigt! Han berättar hela tiden varför han gör så, eller varför hunden reagerade på det sättet, hur han fick till det att träna in och så vidare. Därefter var det dags att börja med våra hundar. Kursen steg ett är en rolig blandning av terrier, stövare, jämtar, taxa och blandras och alla är mer eller mindre på samma nivå: i början, typ! Jag tror de flesta har precis som jag börjat träna sina vovvar lite smått så nu gör det gott att fortsätta på låg nivå och träna med andra. Följsamhet, stadgar och inkallning fick det bli. Sora skötte sig kanonbra, konstigt nog så verkade hon tycka om det och lydde fint! 
Steg två med Svanti började med följsamhet den med för att få upp hundarnas fokus på oss. Sen gick vi raskt över till inkallning och hundmöten innan det var dags att träna släpspår och stadgar. Vi hjälptes åt att dra spåren till varandra med stora fina kaniner och jag kan än en gång säga att jag är imponerad över hur mycket en sån liten terrier är villig att bära på! Terrängen var rätt krävande med mycket ris efter gallringen, ljung och bergsknallar så hundarna fick hoppa och balansera över naturhindren och tyckte älska det! 
Efter släpspåren hade Joakim byggd upp en station där vi tränade stadgar. Två och två hundar fick ”jobba”. Nära en stor rishög satte vi hundarna bredvid oss. Gömd ca 20 meter framför oss och även bakom oss bakom rishögen stod det några kastare som rätt som det var slängde iväg något fladdrande med vingar på. Det svischade rejält och visst reagerade hundarna men nu är ju hundarna tränade på detta att sitt är sitt utan villkor och det fungerade alldeles utmärkt. Vi fick träna det två gånger varje ekipage sen var det samling och dagen resumerades. Det är faktiskt något jag uppskattar högt då vi har chansen att säga om vi tyckte något var svårt, för enkelt eller rent av inte bra. Måste vara tråkigt för Joakim när alla bara är nöjda med kursen och inget ha att tjata, eller så är det lika bra så! Nu är det att träna på, speciellt med lilla Sora! Hon är trots att hon är så himla sprallig väldigt lätt att få kontakt med och jag tror träningen med henne kommer gå så bra och lite som en dans. Jag har den känslan…..
Vi hörs.