2013-04-21 Ballinaclogh Geraldine

Jag hade visst totalt glömt av att säga att jag fyllde år den andra april. Dessvärre blev det jämna 35 år som jag redan har vistas på denna lilla kloten så jag bestämde mig för att ge mig en alldeles egen födelsedagspresent. Det började nog med att jag sålde min lilla fina Jemma, tinkern till en jättetrevlig tjej som bara älskar henne. Jag tyckte att jag behövde lite mer tid för mig, sambon och hundarna så lilla hästen fick gå vidare så jag skulle hinna med allt annat. För visst är jag så att inte göra något till bara 50% nej, allt ska skötas pedantiskt och noga och med mycket, mycket tidsåtgång. 

Det samma gällde min lilla häst. Det fanns inte många dagar som jag kom hem från stallet tidigare än halv tio då jag njöt av så mycket av att bara få vara med min häst. Tanken var alltså att jag skulle sälja henne om jag hittar den perfekta köparen, aldrig annars. Efter mycket ack och men och ångrandet var det dock bestämt att bättre än Matilda kunde jag inte hitta. Ödmjuk och god, massor med tid och Jemma var exakt hästen hon letade. Hon föll för henne med första mail jag skrev till henne och var helt såld första gången hon hälsade på Jemma här hos mig. Sambon och jag körde ner Jemma till Matilda i mitten av december ifjol och sedan dess har vi kontakt en gång i veckan för att höra hur vi mår och Jemma har paradiset hos henne!

Så började alltså en hästlös tid för mig som ja, började rätt bra. Jag hade tid för hundarna och Fredrik, behövde inte passa tider för att hinna till stallet och framför allt behövde jag inte vara i stallet varje dag alla dagar per vecka. Bra det. Sen fick jag hjälpa Julia som hade sin lilla arabunge i samma stall en dag per vecka så vi hade allt roligt ihop. 

Det dröjde inte mer än två månader då var jag redan ute och kolla på hästannonser, bara på skoj, typ. Men egentligen var det efter tre hästlösa månader klart: det är tråkigt och måste åtgärdas. Jag hörde med Ulrika, stallägaren där jag hade Jemma, boxen fanns kvar åt mig så det var bara att flytta in. Av ren slump hittade jag Gerda, Ballinaclogh Geraldine enligt passet, ett sto född 2006. Hon gick löst på den stora gröna ön Irland tills hon blev importerad till Sverige i fjol. Jag kollade på henne i samband med att jag skulle till Skara för hundträning ändå, det låg på vägen liksom…. Stackars Fredrik hade ingen aning vad det var jag höll på med tills jag bara sa: Jag har hittat min häst. Vi måste hämta henne.

Den 21-e april, mitt i allt elände med min lilla Svante, spände vi för passaten och hämtade Gerda, min alldeles egen 35-års present, från mig till mig.
Vi får se vart vår resa tar vägen, hur det går och hur vi hittar varandra. Hon är klart en hel annan individ än Jemma, dessutom mycket yngre. Det märks på alla fronter. Hon ska få den tiden hon behöver för att landa och lära sig, hittills går vi långa promenader så vi lär känna varandra, bushäst!