2013-11-17: Avelsprov för tysk jaktterrier: Provdel skog

Ja, då var det dags att visa upp Sora för provdomare. Det finns ett antal prov en tysk jaktterrier kan göra, allt för att säkerställa att vi avlar fram dugliga hundar som följer den ursprungliga önskan om en stark och tålig arbetande allround terrier. Ni som vill lära mer om rasen, dess grunder och vad den används för, kolla gärna klubbens hemsida. (www.tjtk.se)

Idag tog vi bilen upp till Vänersborg för att låta Sora göra klart provet som ingår i att få henne avelsgodkänt. Provet består av två prov: grytdel och drevdel. Grytdelen tog vi i juni i Bassholma, nu återstod drevdelen. I brist på harar och chansen att låta henne jobba ett harspår, bestämde jag att vi tar drevdelen i skogen. Det hela liknar mest en vanlig jakt, bara att det är två domare som går med en och kollar hur hunden gör.
Först mäts och kontrolleras hunden, chippet och stamtavla ses över sen var det dags för avfärd till provmarken. Vi släpper henne och hon far iväg, typiskt Sora i raketfart. Söket är det absolut inget fel på. Hon hittar efter några minuter och börjar driva fint med hörbar och tät skall. Vi stannar kvar vid platsen och lyssnar, domaren tar och kollar klocka. Hon ska minst driva i 5 minuter. Upptaget för ej vara med synkontakt. Sen är det ju alltid det där med återgången. Jag vet många som inte klarade provet helt enkelt för att hunden ej kom tillbaka efter en timme. För efter en timme skall hunden vara kopplad. En terrier är en hund som ska jobba ihop med sin förare, hålla kontakten efter en viss tid och inte vara en fjärr-jagare som får hämtas i grannkommunen. Ni kanske vill då säga att det är för kort med en timmes drevtid. Ja, då hänvisar jag till dreverklubben.

Efter det att Sora hade tagit upp, drev hon väldigt bra i ca 20 minuter, släppte och var på väg tillbaka. Nästan framme vid oss, hittar hon nya slag, sticker och drar iväg igen. Domaren tyckte då att det var ok att låta henne söka/driva på nytt, då det ju visar att hon vill jobba. Hon drev väl en 20min igen och var långt borta när klockan visade att timmen snart hade gott. Hon släppte, kom tillbaka, nästan…. Jag ropar och gapar (hon brukar ju lyssna) …. Hon fick upp något nytt … attans… jag ropar igen, vrålar! Japp, då kom hon, när hon drev förbi oss med ett rådjur som hade gömt sig i en buske inte allt för långt ifrån oss. Det fick hon faktiskt mycket väl godkänt på! Jag kunde andas ut, tror att domaren inte märkte av min krypande panik utan hon var ju inne inom timmen och fick mycket väl godkänt och full poäng.

Bra Sora! Duktig hund.