2021-04-25: Mamimas träningshägn

Oh vilken lycka för jyckarna! Upp tidigt för att komma iväg och fram till Mamimas träningsanläggning i lagom tid. Det tar och feta 4,5 timmar att köra dit. Lite lustigt och kanske något dumt i ögonen av många ikke jakthundägare, att åka så långt för någon halv timmes träning på vildsvin. Men, vi tycker det är roligt, det blir en sorts familjeutflykt, vi stannar någon gång på vägen och äter, rastar vovvarna och så njuter vi av resan, som dock är rätt så fint, genom halva Sydsverige. Tanken var att för det mesta träna Max, han ska ju komma igång och ta över Sora när hon blir gammal och hon kan sin grej med vildsvinen. Men självklart kom även hon loss i ett av dem hägn. Hon gjorde ett fint fint jobb och lät sig dessvärre inte kalla in. Hoppla, hon som annars är så duktig på det var helt uppe i sitt element och körde runt grisarna så det skvätte. De var så pass skygga att jag inte heller kunde komma nära de för att på skarpen säga till terriern, nej, kom jag för nära, stack hela bunten med terriern efter och ställde sig i nästa ravin. Det blev ett jäkla springande även för mig. Till sist så lyckades jag få in henne och det fick då bara vara ett släpp för henne, vi hade då förbrukat tiden som för två, ha ha. Max fick två släpp i två olika hägn. Först ett lite mindre för att igen se hur han gör och om han kommer ihåg. Jo, det gjorde han och hade jättekul och jag var nöjd. Andra släppet tog vi ett större hägn med mera skygga grisar och där var han i sitt esse! Runt runt gick det, han höll sig fint på lagom avstånd. Tror han kom ihåg den gången han blev översprungen av grisarna här när han var för närgången. Perfekt jobb, precis som jag ville ha det. Han fick sin tid och var sedan rätt så nöjd och lät sig kalla in och koppla. Mycket belåtna var vi alla och satt oss i bilen på den långa vägen hem.
Ho-Rüd-Ho.